Fortsätt till huvudinnehåll

Att modellera textläsning


I en årskurs 1 på gymnasiet jobbar vi just nu med en intressant artikel som heter "Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna", skriven av Niklas Orrenius (DN, 2014-08-23). Under första lektionen med just denna text förra veckan hann vi att läsa de första par sidorna tillsammans. Läxan till idag var att läsa klart artikeln hemma.

Nu fick de instruktion av mig att under den nästa halvtimmen stryka under alla nyckelord i texten. Efter att jag förklarat vad jag menar med "nyckelord" ("med hjälp av dem ska ni kunna rekonstruera och sammanfatta de viktiga delarna av Orrenius lilla reportage") - och vad poängen över huvud taget är med dylika övningar - fick de plocka fram sina nyvässade blyertser.

Under tiden som eleverna arbetade plockade även jag fram min egen blyerts samt en rödpenna. Under tiden som vi jobbade kom det ett par tre frågor från eleverna som jag svarade på ("vad betyder förfasa?", "vad betyder "fragmentariskt?"), och jag gick även runt lite och kollade med dem så att alla var i gång. När jag sedan själv var klar med mina egna understrykningar tog jag kort på varje blad och gjorde med hjälp av dem snabbt en enkel Powerpoint. Min plan var att sedan visa den för eleverna.

När eleverna var klara fick de först jämföra sina understrykningar med varandra, och jag gick även runt ännu en gång och stämde av med var och en samt tittade översiktligt på vilka understrykningar de gjort. Avsikten var inte att avgöra om de gjort "rätt" i detalj, utan snarare att kontrollera att de ansträngde sig att förstå och tränga in i textens olika skikt.

När jag hade kollat med dem alla drog jag ner duken där framme. Nu var det dags för modellering. Jag visade dem då med hjälp av projektern min rätt så anspråkslösa PowerPoint-presentation. Poängen var att de skulle få se vilka ord jag strukit under, och att jag med hjälp av dem skulle kunna göra det som jag ville att de själva skulle kunna göra. Efter jag gått igenom min PP med dem fick de svara på ett antal frågor till texten.

På nästa svensklektion blir det dags för dem att börja skriva sin sammanfattning. Enligt min erfarenhet är detta en komplex uppgift som tränar och fordrar en hel uppsättning förmågor: läsa och förstå en text, skriva en sammanhängande och välstrukturerad egen text, behärska källhänvisnings- och referatmarkörstekniker, samt att förhålla sig objektiv.

Bilderna nedan ingick i min PP (ytterligare två bilder finns fast dem har jag inte inkluderat här, givet att DN har betalvägg på artikeln). Klicka för förstoring:



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…