Fortsätt till huvudinnehåll

Från Henrik-helvetet till Henrik-himlen


Ett gäng glada och kreativa elever i en åk 3 gjorde en plansch för några veckor sedan. Tanken var att de skulle kryssa av dag för dag allt eftersom studenten närmar sig. Planschen sitter uppe i elevernas uppehållsrum så att alla kan följa denna lite annorlunda kalender. 

Som synes finns det ett flertal landskapsmärken längs med vägen. I synnerhet ett par av dem fångade på goda grunder min uppmärksamhet lite extra,. Jag fick förklarat för mig att de heter Henrik-helvetet respektive Henrik-himlen

Exakt hur det första landskapsmärket (det med bergen) ska tolkas har jag inte riktigt klart för mig (men det handlar förmodligen om att det finns hinder som ska övervinnas). Andra hållpunkten fick däremot en väldigt konkret betydelse nyligen i samband med att resultaten på NP rasslade in. En och annan hade inte riktigt klarat att nå upp till minst E på sitt PM. Då kom paniken krypande: hur blir det nu med allting? Namnet på platsen föreföll med ett helt logiskt. Roligt - fast ändå inte!

Just PM prövar ju vetenskapligt skrivande på ett sätt som inte gärna kan kompenseras genom andra salsskrivningar. Vi har salsskrivningar även i exempelvis litteraturanalys, fast då är fokus på innehållet, den litteraturvetenskapliga analysen. Skulle typiska ”PM-aspekter” vägas in i en sådan uppgift skulle ju även den språkliga bärigheten samt dispositionen utgöra föremål för granskning. Det vore möjligt att göra så, fast där kan man göra olika avvägningar.

Det finns en risk att en och annan av eleverna har gett upp nu. Har man inte heller tidigare under kursens gång klarat av ett PM kan man till och med börja att förlika sig med tanken på att det nog får bli ett år till på Komvux där den skriftliga förmågan får stärkas ytterligare. Fast kul är det ju inte att tänka så. 

Själv kommer jag att även fortsättningsvis göra vad jag kan för att förklara och försöka tydliggöra vad som fordras i ett PM som når upp till målen. För dem som behöver det och vill det arrangerar vi ett sista skrivningstillfälle om drygt en vecka.

Typiske inslag som dessa elever behöver bli varse lite extra inför denna extraskrivning är:
  • att se över stilnivån i sin text (och exempelvis undvika talspråk och värdeomdömen)
  • säkerställa att meningsbyggnaden inte ställer till problem för läsaren
  • hantera källmaterialet på ett vetenskapligt sätt, inte minst att låta bli att skriva av (mer än möjligen något kort citat) – inte ens smygcitat.

Om drygt två veckor sätter vi betyg. Har man inte riktigt ansträngt sig under kursens gång får det kanske bli ett F då. Detta kan då bli en läxa för livet. 

Fast det är klart att jag hoppas på någonting annat. De flesta har planerat att åka på skolkresa (också kallad "studentresa"), och samtliga kommer att sitta med på flaket när det beger sig. Innan dess hoppas jag dock för samtliga att de även kommer att få uppleva Henrik-himlen. Jag gillar dem faktiskt. 



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…