Fortsätt till huvudinnehåll

Språkbad i Väst



Det är en ynnest att få delta i Språklärarnas riksförbunds språkdagar. I år är det lokalföreningen i Västra Sverige – med Petra Lindberg Hultén och Mia Smith i täten - som på ett fantastiskt sätt skapat ramarna och orkestrerat innehållet: ”Språkbad i Väst”. Det är inte litet som krävs för att få något dylikt på benen, och att idén är god räcker inte för att få jobbet gjort. Det fordras även övertygelse, entusiasm och ett gott samarbete mellan dem som tar ett särskilt ansvar för detta för att ro i land med allting!

I skrivande stund skriver vi lördag strax efter lunch. Det kryllar av aktivitet, och utbudet av intressant och relevanta föreläsningar för oss närmare trehundra deltagare är stort. Själv har jag bland annat hunnit påminnas om hur noggranna, reflekterande och professionella provkonstruktörerna av NP i engelska är, hur man resonerar i Norge då man vill försöka motivera ungdomar att läsa mer språk än norska och engelska – och att näringslivet där rekommenderar polska som ett andra ”fremmedspråk” (givet de många polska gästarbetarna i Norge). Jag har även lyssnat till ett inspirerande inlägg av Georgina Wilhelmsson om e-Twinning, och om någon timme ska jag lyssna till Cecilia Thorsen som kommer att tala om ”motivational teaching practice in EFL classrooms”.

Drygt ett dygn i ett sådant språkbad gör gott på flera sätt. Inte minst är det värdefullt att få nya perspektiv på det man håller på med i sin vardag. Redan i öppningsanförandet av Gudrun Ericsson påmindes vi som lyssnade om varför vi aldrig blir färdiga med frågan om validitet (”rätt”) och reliabilitet (”rättvisa”) då det gäller våra kunskapsredovisningar. Som lärare har man anledning att förhålla sig prövande och ödmjuk inför de prov och bedömningar man gör av elevernas prestationer. Mäter jag rätt sak, och ger jag eleverna förutsättningar att visa vad de verkligen kan? Är jag rättvis, och ligger jag någorlunda rätt i förhållande till kunskapskraven och övriga lärarkårens bedömningar?


Utöver allt det som har att göra med läraryrket – kursinnehåll, didaktik och bedömning – finns det ytterligare vinster med att vara i väg så här. Man knyter kontakter, och man erbjuds möjligheten till ett miljöombyte – och vad gäller det senare kan detta även innebära att man får lyssna till sådan musik och artister som man kanske inte annars brukar låna sitt öra åt, här Liberi Trio:





Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …