Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från maj, 2015

Värsta sociolekten och Elmer-time

Idag har vi skrivning på sociolingvistik. Vi har ägnat några lektioner åt detta, och nu får eleverna i skrift reflektera över gruppspråk och på vilka sätt olika individers språk skiljer sig åt beroende på social bakgrund, ålder, utbildning, yrke, intressen. Detta är även sista chansen för dem att inom ramen för Svenska 1 skriva sitt livs uppsats. Om 12 dagar sätter jag betyg.

I sitt resonemang får eleverna bland annat knyta an till ett utdrag ur romanen Ett öga rött av Jonas Hassan Khemiri. Berättarjaget Hamil som är 15 år uttrycker sig på typisk "invandrarsvenska" med i förhållande till rådande normen delvis avvikande vokabulär, grammatik och meningsbyggnad. Charmigt är det allt:




Då händer det. En elev ställer en kontrollfråga och inser efter drygt en timmes skrivande att han hamnat delvis fel i sitt resonemang. Den metaforiska handduken är på god väg in i ringen: varför inte bara nöja sig med ett lite mindre bra betyg - nu när det ändå är fredag och solen skiner utanför?

Andra sidan av retorikmyntet

Mina elever i en Engelska 7-kurs (åk 3 på gymnasiet) fick i uppgift att hitta en TED-talk som vi alla skulle kunna lyssna till. I uppgiften ingick att beskriva vad talet handlar om och att argumentera varför vi bör lyssna på talet.

Följande tal föreslogs av Tarek. Han motiverade valet med att vi kan behöva reflektera över hur lätt vi imponeras av en persons framträdande och emellanåt tenderar att koppla bort det kritiska sinnet: vad betyder egentligen orden som sägs, vad visar diagrammen egentligen och hur lätt förförs vi inte av blickar, tonfall och övertygande gester? Man kan säga att detta är andra sidan av myntet när man studerar retorik: det handlar inte bara om att själv bli en skicklig talare, utan det handlar även om att kunna göra en analys av retoriken i andras tal.

Check it out:

Glida långsamt in mot målet?

Det har varit näst intill hysteriskt ett bra tag nu. Vid kopieringsapparaten igår sade en kollega till mig, medan han gestikulerade med armarna, att nu är det bara att fälla ut vingarna och glida in lååångsamt mot målet: "Sedan förste maj är det så". Jag förstod inte om han var ironisk eller ej, men jag förutsatte att han var det. För min del är det inget glidande över huvud taget, och jag vet att många lärare känner sig så här just nu: 




På samma gång finner jag anledning att glädjas. En del elever presterar helt fantastiskt så här de sista skälvande veckorna av skolåret. Två dagar i sträck har jag haft elever som hållit sitt livs argumenterande tal, och förra veckan hade jag elever som analyserade Alice Munros författarskap på en mycket hög nivå. 
Det som i synnerhet sliter är dock alla texter som ska bedömas och betygssättas. Imorgon kl 12 ska åk 3:ornas betyg vara satta. Då återstår bara ettorna. Sedan: Mission accomplished, och då åker vårt arbetslag några dagar till Be…

Pardon my Danish

En kollega till mig berättar att IFK Göteborg nästa vecka kommer att ha ett danskt tema för det mesta av vad de gör. 5 juni är Danmarks nationaldag, och eftersom fyra av spelarna i IFK är danskar och de med sina 20 mål utav lagets sammanlagt 37 mål starkt bidragit till den bästa allsvenska inledningen i modern tid, ja, då var det så att säga öppet mål: fram med danska flaggorna och fram med smörrebröden, skämten och ordvitsarna, helt i klassisk Göteborgs-anda.



Våra känslor för flaggor

På vägen hem i bilen igår lyssnade jag till Studio Ett. Samtalet just då handlade om Måns Zelmerlöw och att han publicerat en bild på sig själv på Instagram där det kan verka som att han lite nonchalant vilar med benen på den albanska flaggan. Människor som känner starkt för den albanska flaggan ska då omedelbart och med indignation i rösten ha krävt en ursäkt. För många svenskar kan detta upplevas lite överspelat. Frågan i studion löd: är denna indignation - angränsande till vrede - en orimlig reaktion, eller hur ska vi tänka om detta?

Med i studion var en person som precis skrivit en bok om den svenska flaggan. Han konstaterar att svenskarnas förhållande till flaggan nog bäst kan beskrivas som ljumt. Svenska flaggan som nationalsymbol är dessutom av nyare datum och accepterades till exempel inte alls av Socialdemokraterna förrän framåt 30-talet. Innan dess uppfattades flaggan hos gemena man som en symbol tillhörande överklassen. Idag tas den flitigt i bruk vid idrottsevenemang och…

Debattartikel i Svenska Dagbladet

Idag publicerar SvD min debattartikel på webben. Imorgon kommer det att finnas en hänvisning till den i papperstidningen. Bra med lite debatt!

Läs HÄR.




Elevpodd om språkhistoria

För ett tag sedan fick mina elever i åk 3 i uppdrag att producera en podcast om språkhistoria. Instruktionen de fick var att programmet skulle vara cirka 10 minuter långt och innehålla något om:
språkträdetgrannspråkpåverkan från andra språk: grammatik och lånorddialekterspaning: svenska språket i framtiden? Med facit i hand konstaterar jag att samtliga som gjort uppgiften lyckats få till mycket intressanta program.  Ett av programmen som kanske ändå utmärkte sig lite extra var det som tre herrar - Albin Davidsson, Andrée Johansson och Viktor Henriksson - producerade. Utöver att visa prov på kunskaper om svenska språkhistorien kryddade de även sitt program med både humor och glädje. 
Man kan tycka det vore lite synd att inte låta flera ta del av detta. På min konkreta förfrågan medgav därför herrarna benäget sitt tillstånd att låta programmet publiceras på denna blogg. Länken finns HÄR. Missa inte!








Otydliga kunskapskrav

Det kan tyckas smått och inskränkt, men man kommer inte ifrån att det förekommer ett och annat i de så kallade "kunskapskraven" som är lite märkligt. Kunskapskraven är en del av de styrdokument som vi lärare i allra högsta grad har att förhålla oss till när vi ska sätta betyg på våra elever. Tillsammans med övriga styrdokument utgör kunskapskraven den karta vi navigerar efter. Är kartan otydlig finns det givetvis en risk att olika kartläsare - och vi är många! - kommer fram till olika slutsatser. Vi kanske inte ens kommer fram till samma mål?

Jag har tidigare kritiserat formuleringar i kunskapskraven som bara bäddar för missförstånd och därmed olika tolkningar. För något år sedan gav dylika invändningar rent konkret upphov till ett debattinlägg som publicerades i Svensklärarföreningens tidning. Skolverket gav sedan svar på tal, men det ter sig inte orimligt att personer i ledande ställning utifrån detta lilla meningsutbyte ändå kom fram till att någon kompletterin…

Planritning för nytt hönshus samt hönsgård

Vi inser att våra höns - en tupp samt tre hönor - behöver nytt boende. Några elever på byggprogrammet på den skola där jag arbetar håller precis på att lägga sista handen vid verket vad gäller hönshuset. Igår planerade vi var det ska stå på tomten någonstans. 

Inte all kultur är bra kultur

Jag ska inte försöka mig på att formulera någon programförklaring för kulturens roll i ett samhälle. Men om "kultur" står för allt det som vi människor skapar tillsammans - en miljö där specifika yttringar tillåts komma till uttryck och även bejakas - då bör kulturen rimligen stå i människans tjänst. Kulturen ska spegla och förstärka sådant som kan anses vara skönt, sant och rätt. Kulturen bör i någon mening vara emanciperande.

Tveklöst är det emellertid så att det i varje kultur kan finnas inslag som är allt annat än hälsosamma och frigörande för (alla!) dem som vistas där. Detta kan gälla en arbetsgrupp, en skolklass eller en familj; det kan även gälla en stor organisation eller ett helt land. Människor känner att de inte får komma till sin rätt, att det skär sig ihop med andra, eller att livet bara känns grått och trist i största allmänhet. Det hörs i språket, och det märks i blicken. Kulturen är inte frisk - ändå är det inte självklart att människorna i den givna miljön …

Tankar om detta?

Tur eller ansträngning?

När Andreas Schleicher från OECD i december 2014 redovisade resultaten från den senaste PISA-undersökningen var det nästan så att Sverige höll andan av bara spänning: ”Spegel, spegel på väggen där, säg oss vilka smartast i världen är”. Och vem hade inte önskat att spegeln just då med klar röst sagt ”Sverige”? Tyvärr gjorde den inte det, och det fanns givetvis också de som till och med innan spegeln hunnit säga någonting hävdade att spegeln inte är sanningsenlig, att den ljuger och att den inte speglar verkligheten. Ändå kommer vi inte ifrån att Sverige tappat i rankingen, till och med när vi jämför oss med oss själva som vi såg ut för tio år sedan. Vi har uppenbarligen inte åldrats med värdighet.
Det går givetvis att diskutera i vilken utsträckning PISA-undersökningen är ett uttryck för den slutgiltiga sanningen, och detta är också en diskussion som förs löpande. Schleicher hade dock också en del att säga inte bara om svenska ungdomars exakta kunskaper utan även om vilka attityder som…

It was never a dress

Nya perspektiv är ofta skandalöst enkla. Men det gäller att komma på dem.


Källa: www.boredpanda.com