Fortsätt till huvudinnehåll

Fenomenet Malala, del 2

I Svensklärarföreningens facebookgrupp tipsade Kristina Bergdahl och Ulla Riseng Samuelsson mig om boken Jag är Malala: flickan som stod upp för rätten till utbildning och sköts av talibanerna. Ett smakprov ur boken:

När jag föddes hyste folket i byn medlidande med min mamma, och ingen gratulerade min pappa. Jag kom i gryningen just som den sista blinkande stjärnan slocknade. Vi pashtuner anser detta vara ett gynnsamt tecken. (...) Jag var en flicka i ett land där man avfyrar gevären för att fira en son, medan döttrar göms undan ett förhänge. Deras uppgift i livet är helt enkelt att stå vid spisen samt föda barn.

Pappas kusin var en av få som kom för att fira min födelse och han hade med sig en stor penninggåva. Han hade också ritat ett jättestort släktträd ända från min farfars farfar. Det visade bara den manliga linjen. Min pappa Ziauddin skiljer sig från de flesta andra pashtunska män och han drog ett streck från sitt namn och skrev Malala.

Pappa säger att han såg mig i ögonen när jag hade fötts och blivit förälskad. Till andra sa han: "Jag vet att det här barnet är annorlunda." Han bad till och med vänner att kasta torkade frukter, sötsaker och mynt i min vagga, sådant man bara gjorde för pojkar.

Jag är döpt efter Malalai av Maiwand, Afghanistans främsta hjältinna. Vi pashtuner är ett stolt folk som utgörs av många klaner uppdelade mellan Afghanistan och Pakistan. Vi lever, så som vi alltid har gjort i århundraden, enligt en moralkodex som kallas pashtunwali och enligt vilken vi måste visa alla besökare gästfrihet och där det som värderas högst är nang (heder). Det värsta som kan hända en pashtun är att förlora ansiktet. Skam är något fruktansvärt för en pashtunska man. Vi har ett talesätt "Utan heder är världen utan mening". Vi strider inbördes och ligger i fejd så ofta att vårt ord för kusin är detsamma som det för fiende. Alla pashtunbarn växer upp med historien om hur Malalai inspirerade den afghanska hären 1880 att besegra brittiska soldaterna.

DN har tidigare skrivit om hur boken skulle komma att förbjudas i Pakistans 152 000 privatskolor "... eftersom den har ett innehåll som strider mot vårt lands ideologi och muslimska värden, säger Kashif Mirza, chef för Pakistans skolfederation till nyhetsbyrån AFP." 

SvD skrev om boken då den kom ut att "I am Malala är inte bara en berättelse om skottdramat som fyllde en värld med avsky för ett år sedan. Det är också en personlig uppgörelse med de islamska extremisternas politik. Det är en historia om ett land, och en familj, som kom att få stora delar av sin existens uppochnedvänd av den hårdföra talibanska minoriteten. Och det är en deklaration från en ung tjej om vikten och viljan att plugga och förstå värdet av kunskap för att ta sig någonstans i livet."




Kommentarer

Skicka en kommentar