Om klokhetens betydelse

Jag fortsätter att läsa boken om Raoul Wallenberg. Det är en detaljrik framställning av en mycket händelserik epok i Europas moderna historia, och Carlberg har inte gjort det enkelt för sig själv då hon försöker peka på möjliga orsakssamband vad gäller stormakternas ageranden under andra världskriget. En stor och central fråga inte bara för Raoul Wallenberg själv är än idag: varför kom aldrig Raoul Wallenberg hem till Sverige igen? Svaret är undflyende och komplext.

En allmänmänsklig insikt som man påminns om som läsare är behovet hos alla ledare av klokhet. Att kunna navigera omdömesgillt och göra en god bedömning av andra människors karaktär är aldrig enkelt men oftast helt avgörande. 

Om Sveriges ambassadör i Moskva vid den tiden heter det i en av de UD-anställdas dagbok att Söderblom ”… är intelligent men inte klok”. Överdriven blåögdhet och vad andra upplevde som ett fegt krypande inför makten renderade honom detta epitet. Intelligent, snabbtänkt, spirituell – men inte klok. En hård dom måhända men kanske sann, och följderna blev därefter. Sverige blev en tiggare vid Sovjetunionens dörr.

Ett annat fall gäller President Roosevelt. Vad jag inte visste om innan är att Josef Stalin valdes till ”Man Of the Year” i USA 1942 (och var hyggligt populär även i Sverige vid den tiden). När sedan Jaltaförhandlingarna stundade 1945 förhöll det sig uppenbarligen på det viset att såväl den amerikanske presidenten som hans brittiske allierade, Winston Churchill, inte förmådde frigöra sig från sina blåögda förhoppningar och göra en uppdaterad realistisk bedömning av vem de hade att göra med då Europas karta skulle ritas om efter krigsslutet. Roosevelt själv var imponerad och kallade öppet den sovjetiske diktatorn för ”Uncle Joe”. Inte bra för Europa och världen – fast guldläge för Stalin.

Raoul Wallenberg själv verkade vara ett studium i klokhet och omdömesgillhet. En statsman i vardande. Eller också var han redan en fullfjättrad statsman, med sin blick för de stora perspektiven och förmågan att i ögonhöjd möta och förhandla med den tidens mäktiga. Har jag inte redan sagt det säger jag det nu: läs boken.

Själv fortsätter jag att läsa …