Fortsätt till huvudinnehåll

11 000 miljarder kronor: Now we're talking!

Det kan bli hur spännande som helst de kommande månaderna fram till 14 september. Idag gör Bo Jansson från Lärarnas Riksförbund ett utspel på GP:s debattsida då han målar upp en hotbild som heter duga. Länge har det från fackligt håll men även från andra håll lyfts fram det orimliga i att det ska kosta pengar att utbilda sig till och jobba som lärare (jämfört med om man exempelvis valt att börja jobba strax efter gymnasiet). Det syftas här till en persons livslön.

Från ledande politiker brukar det heta att läraryrket är viktigt och att blablabla ... 

Om det är någonting som tar skruv i debatten är det dock sådant som Jansson och LR bjuder på idag. En klassisk, megahotbild. Med en siffra som slår ut allt annat:
Efter förra Pisa-mätningen försökte OECD, som ansvarar för mätningen, genom beräkningar visa på förhållandet mellan ett lands skolprestationer och ekonomisk tillväxt. Utgångspunkten för beräkningarna var att sätta ett ekonomiskt värde på förbättringar i Pisa-resultaten på sikt. Alla länder jämförs med Finland, det land som toppar skoljämförelsen. Sverige, som bekant presterade dåligt i Pisa-jämförelsen, får ett högt ekonomiskt värde. Alltså en summa på vad det kostar att inte satsa på skolan. För att få fram detta värde har man tittat på utvecklingen i OECD-länderna historiskt, från 1960-talet fram till år 2000, och satte den i ett framtidsperspektiv.
För Sveriges del handlar det om ett värde om 137 miljarder kronor varje år mellan 2010 och 2090, totalt ofattbara 11 000 miljarder kronor. Pengar som Sverige riskerar att gå miste om ifall vi inte lyckas förbättra skolresultaten under en 20-årsperiod så att vi når finsk nivå.
Detta är ett hisnande belopp och även om beräkningsgrunden inte kan vara helt tillförlitlig då det handlar om uppskattningar, så vore hälften av den skattade summan nog för att man från politiskt håll måste agera kraftfullt. Det kommer nämligen att betala sig med råge. Vad OECD visar är att det finns ett mycket stort ekonomiskt värde i att hålla sig med en väl fungerande skola. För att inte tala om värdet för varje enskild individ, som löper mindre risk för arbetslöshet och får på det hela taget ett rikare liv.
Detta skapar skolframgångar
Rådet OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, gav till riksdagen vid ett besök för en dryg månad sedan var att satsa på lärarlöner, då en sådan satsning övertrumfar allt annat såsom exempelvis mindre klasser. Den uppgift och det ansvar lärarna har måste speglas i lönen om rätt personer ska lockas av läraryrket och duktiga lärare välja att stanna kvar och utvecklas. Det är detta som skapar skolframgång och det är detta som på sikt skapar god tillväxt.
11 000 miljarder kronor, alltså. Jämfört med detta är det till och med billigt att höja lärarlönerna för att därmed följa kungsvägen till en bättre skola som OECD stakat ut. Den retoriska frågan blir därför: varför inte välja den billigaste och bästa lösningen? Varför inte tänka långsiktigt?

Nu väntar vi bara på motargumenten. Ska vi gissa att de kommer att sikta in sig på att orimligförklara själva siffran?

Kommentarer