Fortsätt till huvudinnehåll

PISA-utfrågning i riksdagen: resultat och analys

Idag var det då PISA-utfrågning i riksdagen. Andreas Schleicher från OECD började med att föredraga resultaten från 2012 samt delgav analyser som gjorts. Efter honom var det bland annat Anna Ekström, generaldirektören för Skolverket, som intog talarstolen.

Skolverkets sammanfattning ser ut så här:



Det var givetvis många intressanta rön och analys av desamma som redovisades. En viktig distinktion som gjordes av Ekström var den mellan att utläsa korrelation respektive kausalitet (alltså, vad är hönan och vad är ägget?). PISA-resultaten kommer att vara föremål för ytterligare utredningar även framöver, inte minst av den anledning att man ju verkligen vill komma på spåret vad som vore vägen framåt för Sverige.

Några saker jag bet märke i var bland annat:

Elevernas attityd till skola och lärande spelar stor roll:
  • i länder med goda resultat gör eleverna själva kopplingar mellan ansträngning och resultat. I Sverige - enligt Schleicher - är det vanligt att elever ser "talang" som den avgörande faktorn för framgång. Motgånger förklaras genom att hänvisa till "otur" och "dåliga matematikböcker".
  • i Finland upplever man just nu en dipp lik den vi upplevt i Sverige, fast från en högre nivå. I Finland - enligt Anna Ekström - tycker man sig skönja en attitydförändring i samhället gentemot idén om utbildning och bildning som någonting mycket viktigt.
  • Sverige utmärker sig negativt i undersökningen genom att ofta ha ett dåligt klassrumsklimat. I länder med höga resultat räknas undervisningen som helt avgörande, och då måste lärandemiljön vara gynnsam. 

Hur lärarna värderas/utvecklingsmöjligheter:
  • i länder med höga resultat finns det en tydlig differentiering, då det går att göra karriär (utan att behöva bli rektor). Sådant har i princip varit icke-förekommande i Sverige. Detta är enligt OECD ett problem som vi har (fast nu kanske satsningen på "karriärtjänster" kan vara ett steg i rätt riktning).
  • i länder med höga resultat satsar man mindre resurser på att kunna ha små klasser men desto mer på kollegialt lärande, kontinuerlig utvärdering och utveckling. I detta avseende bör inte fokus ligga på "universitetsstudier" utan på praxis. 

Läs mera:
- OECD:s rapport finns här.
- SVT sammanfattar rapporten med att Sverige bör satsa på lärarna
- SvD: "Pengar inte tillräckligt"
- Skolvärlden  här.
- Dagens Industri: "OECD vill att Sverige höjer lärarlöner"


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…