Idag var det då PISA-utfrågning i riksdagen. Andreas Schleicher från OECD började med att föredraga resultaten från 2012 samt delgav analyser som gjorts. Efter honom var det bland annat Anna Ekström, generaldirektören för Skolverket, som intog talarstolen.
Skolverkets sammanfattning ser ut så här:
Det var givetvis många intressanta rön och analys av desamma som redovisades. En viktig distinktion som gjordes av Ekström var den mellan att utläsa korrelation respektive kausalitet (alltså, vad är hönan och vad är ägget?). PISA-resultaten kommer att vara föremål för ytterligare utredningar även framöver, inte minst av den anledning att man ju verkligen vill komma på spåret vad som vore vägen framåt för Sverige.
Några saker jag bet märke i var bland annat:
Elevernas attityd till skola och lärande spelar stor roll:
- Skolvärlden här.
- Dagens Industri: "OECD vill att Sverige höjer lärarlöner"
Skolverkets sammanfattning ser ut så här:
Det var givetvis många intressanta rön och analys av desamma som redovisades. En viktig distinktion som gjordes av Ekström var den mellan att utläsa korrelation respektive kausalitet (alltså, vad är hönan och vad är ägget?). PISA-resultaten kommer att vara föremål för ytterligare utredningar även framöver, inte minst av den anledning att man ju verkligen vill komma på spåret vad som vore vägen framåt för Sverige.
Några saker jag bet märke i var bland annat:
Elevernas attityd till skola och lärande spelar stor roll:
- i länder med goda resultat gör eleverna själva kopplingar mellan ansträngning och resultat. I Sverige - enligt Schleicher - är det vanligt att elever ser "talang" som den avgörande faktorn för framgång. Motgånger förklaras genom att hänvisa till "otur" och "dåliga matematikböcker".
- i Finland upplever man just nu en dipp lik den vi upplevt i Sverige, fast från en högre nivå. I Finland - enligt Anna Ekström - tycker man sig skönja en attitydförändring i samhället gentemot idén om utbildning och bildning som någonting mycket viktigt.
- Sverige utmärker sig negativt i undersökningen genom att ofta ha ett dåligt klassrumsklimat. I länder med höga resultat räknas undervisningen som helt avgörande, och då måste lärandemiljön vara gynnsam.
- i länder med höga resultat finns det en tydlig differentiering, då det går att göra karriär (utan att behöva bli rektor). Sådant har i princip varit icke-förekommande i Sverige. Detta är enligt OECD ett problem som vi har (fast nu kanske satsningen på "karriärtjänster" kan vara ett steg i rätt riktning).
- i länder med höga resultat satsar man mindre resurser på att kunna ha små klasser men desto mer på kollegialt lärande, kontinuerlig utvärdering och utveckling. I detta avseende bör inte fokus ligga på "universitetsstudier" utan på praxis.
Läs mera:
- OECD:s rapport finns här.
- SVT sammanfattar rapporten med att Sverige bör satsa på lärarna
- SvD: "Pengar inte tillräckligt"- Skolvärlden här.
- Dagens Industri: "OECD vill att Sverige höjer lärarlöner"
Kommentarer
Skicka en kommentar