Jag har börjat lite försiktigt att läsa ett par böcker jag fick i julklapp. Det är den engelska teologen N.T. Wrights tegelstenar i två band om aposteln Paulus ("Paul and the Faithfulness of God"). Vi snackar cirka 1600 sidor, typsnitt litet, och om man som jag är en ganska långsam läsare manar detta till ett visst mått av ödmjukhet.
Det finns en anledning till att jag med all sannolikhet faktiskt ändå kommer att läsa ut dem. Inte bara är innehållet givetvis intressant (och vi kan väl härvidlag också vara överens om att det finns väldigt mycket att läsa som är intressant), men utöver detta har samtliga Wrights texter en distinkt kvalité som tillför läsningen ytterligare en dimension, och det är att de är skrivna av en fullfjättrad stilist. Rent akademiskt räknas Wrights som en av de främste inom sitt fält, men det ovanliga med hans texter är det sättet på vilket han använder hela sitt språkliga och retoriska register för att knyta an och nå fram till den tänkta läsaren. Anekdoter, liknelser, metaforer, hyperboler: flyhänt och elegant, helt i landsmannen C.S. Lewis´ anda.
Nedan har jag saxat ur förordet, där han bland annat förklarar varför han tillägnar böckerna en viss Richard Hayes (vilken jag inte är bekant med) samt när, hur och varför han första gången kom i kontakt med bibelns texter (notera tajmingen i och med dateringen!):
Kommentarer
Skicka en kommentar