Fortsätt till huvudinnehåll

"En kollega tänker till" (11)

Vi brukar säga att ingen människa är oersättlig, och att det är lika bra att inse det, så att man inte går runt och inbillar sig någonting.

Ändå. Undrar. Jag.

För kulturbärare går inte att enkelt ersätta. De som genom sin erfarenhet och sitt sätt att vara gör att alla andra blir lite bättre, lite vassare, lite tryggare. Lena Andersson är en av alla dessa 40-talister som inte enkelt låter sig ersättas när de slutar.


Lena Andersson
Lena, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare?
Kärnan i uppdraget handlar om att möta eleverna där de befinner sig och att få dem att engagera sig i sin egen kunskapsutveckling. Många elever behöver bli medvetna om sina styrkor, stärka sitt självförtroende för att kunna utvecklas under sin tid i gymnasiet. Detta kräver av mig som pedagog att jag står på en solid grund men alltid är beredd att förändra och utveckla mig själv och min undervisning.

Vad gör dig mest bedrövad som lärare?
Bedrövad blir jag aldrig, det tror jag inte är utvecklande vare sig för mig eller för mina elever. Vi måste inse två saker - vi vill göra allt – och att detta är ett omöjligt uppdrag. När vi misslyckas, finns det ingen anledning att förtvivla utan ta ett steg åt sidan, betrakta problemet från en annan synvinkel och ändra strategi, helt enkelt använda vår pedagogiska kompetens. Att elever sedan lever under förhållanden som vi inte önskar någon, kräver mer av oss, men återigen - det gäller att möta eleven där den befinner sig.

Är du optimist eller pessimist vad gäller skolans och läraryrkets framtid i Sverige?
Det handlar inte om optimism eller pessimism i förhållande till vårt uppdrag. Jag tänker gärna på en annan optimist, Candide, i Voltaires upplysningsroman. ”Låt oss odla vår trädgård”, Candides slutreplik efter alla vedermödor, är vad det hela handlar om, att aldrig ge upp, att alltid vara beredd på uppdykande problem som kräver vår yrkesskicklighet. Helt enkelt det utmanande och kreativa i läraruppdraget.


Nota bene:
Tidigare inlägg i serien "En kollega tänker till" finns här: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10.
Serien avslutas härmed.

                                                                                                                                         -

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…