Fortsätt till huvudinnehåll

"Gangnam Style" - systemkritik på ett främmande språk

What "Gangnam Style" Really Means är en mycket intressant - och för mig välbehövlig - text ifall man önskar begripa vad megahitten "Gangnam Style" egentligen handlar om. Jag förstår att många tycker det är kul med den smått lustiga dansstilen (lik någon som sitter till häst) och jag brukar inte heller inbilla mig att "djupast vinner". Men ändå, vad är poängen (ifall det finns någon)?

Skribenten Erica Han Jin drar undan förlåten till djupare betydelseskikt:
Millions of people have now watched the Gangnam style video; most have no idea that the song mocks the Gangnam lifestyle: the excessive pursuit of image, good looks, success and affluence.
Han Jin är engelsklärare och jobbade ett tag i den rika stadsdelen Gangnam i Seoul. Hon har därför en inblick i de nationella och lokala partikulära kulturella egenheterna man bör känna till för att kunna förstå Psys syftningar och uttalade samtidskritik i denna smått absurda video.

Enda sedan 50-talet har "the Western look" och "the Western lifestyle" haft mycket hög status i Sydkorea, och detta har i sin tur genererat ett oerhört självförakt inte minst bland många kvinnor. Klassresenärer har betalat dyrt för att likna sina förebilder i Väst. Kirurger med ögonoperationer som sin specialkompetens har kunnat tälja guld med smörkniv.

Det är alltså sådana felaktiga och omänskliga ideal som Psy driver med i sin video. K-Pop är numera mycket stort, och en källa till nationell stolthet. Psy slår dock alla rekord. Filmen är snart uppe i 1 miljard tittarbesök på Youtube.

Systemkritiker har alltid väckt min beundran, även om jag inte alltid förstår deras språk.


Uppdaterad:
I Kobra igår kväll var fokus på klasskildring i svensk film. I slutet nämndes just "Gangnam Style" som ett exempel på samtida samhällsskildring och samhällskritik. Gårdagens Kobra går att se via SvtPlay.
    I nästa Kobra kommer förresten K-Pop att vara huvudtemat.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…